Tessy - de bästa åren i mitt liv

Kan man sluta fylla år? Eller kanske man kan räkna ner ett år för varje år? Hur som helst är det lite ångestladdat och jag vill INTE fira min födelsedag, jag vill helst lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet... Kan jag snälla inte få göra det ;) Jag var iväg och körde ett hårt SatsCorePlus pass efter Alex hockeyträning och det var skönt att rensa huvudet från lite skit.

Är nog inne i en liten tråkig period för tillfället! Mina tankar kretsar för dagen kring faktorn "tränare", jag skulle gärna vilja "låna" deras ögon och se det som de ser... Orkar inte lägga mer energi kring detta konstiga fenomen här på bloggen så för denna gång sätter jag punkt här.

Min mor cyklade i onsdags omkull på hennes cykel och det var skit hemskt när hon kommer in i mitt rum och säger;
M; Theresia jag tror jag har cyklat omkull men jag vet inte
T; Vad då vet inte?
M; Theresia jag vet inte om jag har cyklat omkull jag kommer inte ihåg något alls (under tiden som hon yrandes gick fram och tillbaka)
- Då ser jag hur hennes kind är helt uppskrapad
T; Sätt dig ner så få jag kolla på dig
M; Jag kommer vet inget, vad har hänt!?
- Jag kollar på henne och ansiktet är som sagt uppskrapat och lillfingret står ut i konstig riktning, men mest oroväckande var minnet.
T; Jag måste ringa ambulans
M; Nej inte ambulans
- Efter ett tag inser jag att jag måste ringa ambulans och pappa står och pratar med henne. Hon vet inte ens vilken dag det var osv.
Mamma fick tillbringa många timmar på sjukhuset, flera röntgenbilder senare konstaterades att hon hade en hjärna ;) och att lillfingret var av (vilket knäcktes tillbaka med bedövning). Men så hon ser ut... Många av mina vakna timmar ägnas åt mor, shit vad du skrämde mig.... Gör aldrig om det igen!

Nu ska jag hoppa in i duschen innan våra middagsgäster kommer på besök. Imorgon är det hockeycup från tidig morgon (saml. 7,15) till efter lunch.